Home»Aktuellt»John Kluge – tenoren som fattade penseln

John Kluge – tenoren som fattade penseln

0
Shares
Pinterest Google+

Tenoren och konstnären John Kluge är hemma i Göteborg igen och aktuell med både vernissage och egen insamlingsstiftelse. I en nära intervju berättar multitalangen om var musiken skapas, hur man kan bli målare under en kryssning och varför det är så viktigt att ge något tillbaka.

Den musikaliska Smålandsfamiljen Kluge flyttade i slutet av sjuttiotalet till Torslanda. Huset som John växte upp i var alltid fullt av musik. Modern spelade piano och systern klarinett och saxofon. Fadern spelade inget instrument, med bidrog å andra sidan med att spela LP-skivor. Detta genuina musikintresse smittade givetvis av sig på John som under uppväxten prövade sina vingar som sångare första gången i en talangjakt.
John hade inspirerats av en rysk-tysk sångare som hette Ivan Rebroff och var imponerad av hans teknik och de olika klanger hans röst bar. Rebroff ansågs på den tiden ha världens största och bredaste register med hög falsett och djup bas. John försökte härma tenoren och insåg då att han hade ett bra ”material” att jobba med.

“Jag hade ungefär dubbelt så mycket lungkapacitet som mina klasskompisar”

Du har sjungit med en hel del stora och folkkära artister genom åren, kan du nämna några?
– Jag har haft förmånen att verkligen lära mig av andra. Den artist jag är idag är summan av alla möten. Min resa har några tydliga milstolpar. Mötet med Tommy Körberg 2001. Han var en ledstjärna och det var värdefullt och utvecklande att sjunga duett med honom. I körsammanhang har Cyndee Peters påverkat mig mycket. Hon har ett enormt hjärta och det var ett nöje att dela scen med henne. Py Bäckman är också en stor inspirationskälla.
Jag tittade på filmen Så Som i Himmelen och undrade vem sjutton som skrivit texten till Gabriellas sång. Jag träffade Py i Hudiksvall, vi fann varann och ett långt samarbete startade där. Hon översatte bland annat You Raise Me Up, ett av mina paradnummer. Py är enastående duktig på att fånga känslor i text.

Hur får du till trycket i rösten?
– Jag tror att det är Göteborgsandan. Och mycket magstöd.
Nej, det är klart att det ligger mycket teknik bakom. Min lungkapacitet mättes när jag gick i nian. Jag hade ungefär dubbelt så mycket kapacitet som mina klasskompisar vad det gällde utandningen. Sen handlar det även mycket om hur man komprimerar.
Jag har haft bra pedagoger, t ex Sten Sjöstedt som var en hjältetenor på Stora Teatern och senare Operan, hovsångaren Ingvar Wixell och i Los Angeles, Seth Riggs

Jag har förstått att du är entreprenör. När startade du ditt bolag?
– Jag är 48 år idag och drog igång när jag var 23. Då var jag fortfarande anställd men jag behövde lite mer rörlighet. För att få in lite mjukare sidor började jag blanda in musik i mina affärsrelationer och kände snabbt att kraften fungerade även där. Det blev en stark länk till kunderna.
2007 drog jag till USA i åtta månader för att mingla. Och jag minglade verkligen. Jag lade mig helt platt för att ta in så mycket som möjligt. Jag mötte producenter, filmstjärnor och framstående musiker – människor som lyckats bra i olika sammanhang. Jag testade min idé på dem för att se om den höll.

Du har också börjat måla. Hur gick det till?
– Jag uppträdde på en kryssning mellan Singapore och Shanghai. Passade då på att anmäla mig till en akvarellkurs. Det var jag och trettio damer. Men det bar sig bra. I det jag målade kunde ansikten skönjas och resultatet blev riktigt trevligt. Så jag tog med mig mina få målningar och lade upp bilder av dem på nätet. De såldes direkt och jag fick gå tillbaka till min målningslärarinna och be om mer papper. Mitt första möte med konsten blev en succé, vilket numera resulterar i resor ut i världen.

Du gör alltså bara ett original och inga kopior? Det måste skära i hjärtat?
Så är det. Jag har nog lagrat känslor ett bra tag och konsten är ett sätt att få ut dem. Det är nog förklaringen till att jag har hållit så hög produktionstakt.
Mötet mellan konsten och musiken blev en sorts klimax.

Du tänker alltså utanför ramarna? Och innanför?
– Ja, hahaha. Ja, så kan man väl säga.

Hur är det? Har du släppt fyra stycken CD-skivor?
– Det är faktiskt fler. Jag gillar att man kan paketera två uttryck, konsten och musiken. Spännande är vad som ska bli nästa steg. Bär det ut i världen? Rent kroppsligt är jag tillbaka i min hemstad Göteborg som en go tjomme samtidigt som jag är närvarande i världen via sociala medier. Och det tycker jag är fantastiskt.

“Rent kroppsligt är jag tillbaka i min hemstad Göteborg som en go tjomme”

Jag har sett dig på lite premiärer och events i stan. Sjunger du på bröllop också?
– Faktiskt. Det är glädjefyllt och positivt. Men jag sjunger också vid begravningar. Det är skönt ur ett annat perspektiv. Vid begravningar står jag alltid längst bak och förmedlar känslor genom sång. När jag ser de anhöriga framme vid altaret kan jag läsa på deras axlar hur sången berör. Det är som ett mentalt gym för mig. Det ger en styrka som jag tar med mig.

Du har vernissage på gång. När och var?
– Mars 2018 på Hotel Royal. Göteborgs äldsta hotell med bra förankring hos göteborgarna.

Hur köper man din konst?
– Om man vill beställa är det är bara att ringa, så kan vi diskutera utifrån färg och form. Vernissage är givetvis ett annat sätt. Man bokar in sig på nätet. Det kostar såklart ingenting. På plats visar jag konsten till musik och sen köper man det man gillar. Det innebär ännu en skilsmässa för mig själv, men jag har övat och klarar det riktigt bra nuförtiden.
Sen finns mina tavlor också på www.kluge.se där man kan se vad som är till salu.

Det kanske är så att vi pratar om 220 st lyckliga skilsmässor?
– Ja, en tavla kan t o m bidra till att man BÖRJAR prata med varandra. Och det kan ju leda till giftermål.

Berätta om din stiftelse. Vad är syftet?
Namnet är ”Kluge Insamlingsstiftelse” och den startar i februari 2018. Allt överskott, både av humant och finansiellt kapital, ska gå till barn och ungdom i Sverige inom konst, musik och litteratur.
Allt kommer att sammankopplas med våra möten med publiken och på så sätt få till en iterativ process. Då når vi fram och gör gott på många nivåer.

TEXT: MAGNUS “IQ” LINDSTRÖM | BILD: FREDRIK STRØMBERG

 

 

Previous post

Thomas Liedström släpper eget - Ulf Malmros punkcoach albumdebuterar

Next post

Ida Redig - Marscherar i takt med sin egen trumma