Home»Profiler»Erik & Mackan

Erik & Mackan

2
Shares
Pinterest Google+

Hur hanterar man vardagstristessen när man rest över större delen av världen, flugit jas, brutit sig in i ryska militärförläggningar, simmat med sjökor och nästan sladdat ner i avgrunden på dödens väg? Erik och Mackan har bockat av nästan hela sin bucketlist. De menar på allvar att man kan längta efter att betala räkningar och hänga tvätt.

VIKTIGASTE FRÅGAN SOM ALLA TÄNKER PÅ…
VARFÖR ERIK & MACKAN OCH INTE MACKAN & ERIK?

ERIK: Man ska börja på topp.
MACKAN: Det var en layoutgrej till vårt första TV­program. Sen var det rätt i bokstavsordning. Erik kan få stå först, han har ju inte kommit först så många gånger. Jag bryr mig inte så mycket.

FÅ MÄNNISKOR I SVERIGE, ELLER VÄRLDEN FÖR DEN DELEN, HAR FÅTT UPPLEVA SÅ MÅNGA KNASIGA SAKER OCH FANTASTISKA STÄLLEN SOM ER. I ALL DENNA JAKT PÅ LYCKA, RIKEDOM OCH BERÖMMELSE, VAD HÄNDE MED GÖTEBORG? MINA KÄLLOR SÄGER ATT NI INTE ENS HITTAR FRÅN AVENYN TILL ULLEVI? VARFÖR ÄR GÖTEBORG ETT SÅNT SVART HÅL FÖR ER? NI HAR JU NÄSTAN BOTT PÅ VÄSTKUSTEN.

ERIK: Det stämmer inte alls. Jag har varit ganska mycket i Göteborg och har flera kompisar som bor här. Anledningen till att jag inte hittar så bra i stan är alkohol och dålig stads­planering.
MACKAN: Min pappa gillade Göteborg väldigt mycket och hade planer på att flytta hit när mina föräldrar skilde sig, så då blev staden ett hot för mig. Jag ville inte att han skulle flytta. Sen dess har jag liiiite svårt för den staden. Men den är ju vacker och varje gång jag kommer hit så har jag svinkul! Men så fort jag åker härifrån så kommer hatet tillbaka.

KAN DET TILL OCH MED HA VARIT SÅ ATT NI ÄR ELLER
HAR VARIT RÄDDA ATT BLI FÖRÄLSKADE I DENNA VÄRLDSMETROPOL OCH VARIT RÄDDA FÖR ATT ALDRIG VILJA FLYTTA HEM IGEN?

ERIK: Jag är lite förälskad i Göteborg redan.
MACKAN: Nä, Göteborg är för litet för mig. Jag gillar tuffa städer där man kan få ett blåsjobb och en käftsmäll samma kväll. UTAN att det är samma person!

MÅNGA AV VÅRA LÄSARE KOMMER LÄSA DETTA ALSTER NÄR DE ÄR PÅ RESANDE FOT. VISSA KANSKE PRECIS AVSLUTAT ETT ÄVENTYR ELLER PÅ VÄG ATT GE SIG IN I ETT NYTT. FINNS DET NÅGOT AV ERA ÄVENTYR SOM FRAM TILLS NU INTE NÅTT ALLMÄNHETEN?

ERIK: Vår första resa tillsammans var en semester till Est­land. Minns att vi fick bryta oss ut ur ett tåg och att vi bröt oss in i en rysk militärförläggning.
MACKAN: Ja, det var en aggressiv schäfer på militärförlägg­ningen som, OM den inte hade suttit fast i en grov kätting, hade dödat oss! Vi åt också en härlig maträtt på hotellet vi bodde på, tror rätten hette Steak White Boat. Såg jättegod ut, ända tills hotellägaren hällde 2 dl Strohrom på hela skiten och tände på. Allt smakade sprit …

VILKEN VAR DEN ROLIGASTE INSPELNINGEN?

ERIK: Tv­serien Nemas Problemas. Jag tycker vi lyckades visa precis hur roligt det kan vara att resa och hamna i nya situationer. När vi körde på Dödens Väg i Bolivia och spö­regnet fick vägen att spolas ner i avgrunden, då kändes det att man levde!
MACKAN: Dödens väg var fantastiskt! Som vanligt var det jag som fick köra när det blev lite seriöst och riktigt farligt! Men Eriks namn ska ändå stå först. Vi hade ju en hel del roliga inspelningar i ”99 saker man ska göra innan man dör” också. Flyga JAS var ju en helt ok dag för mig! 7G, Mach 1, plus att jag fick köra själv. Gjorde några rollar. Tror det var en tisdag.

FINNS DET NÅGOT STÄLLE KVAR SOM NI KÄNNER ATT NI MÅSTE BESÖKA? NÅGOT NI MISSADE PÅ DE DÄR 99 LISTORNA ELLER SYDAMERIKARESAN?

ERIK: Jag är väldigt sugen på Alaska och Japan.
MACKAN: Ja, Kanada och Alaska har vi pratat mycket om. Även Asien har vi inte varit i så mycket. Känner inte att jag MÅSTE åka någonstans, men man ångrar ju sällan en resa …

VAD ÄR DET SOM DRIVER ER?

ERIK: En ångest för att det ska vara slut på det roliga. Att man ska sitta och prata om allt tokigt som hände förr men inte göra något nytt tokigt. En insikt om att livet är ganska kort och vill man hinna uppleva vissa saker är det lika bra att ta tag i saken direkt.
MACKAN: Dels en ångest såklart, man vill ju inte att det ska ta slut, att livet ska vara över. Men också en nyfikenhet, man vill ju alltid se mer, upptäcka nya saker. Kolla runt nästa krök. Sen är ju det viktigaste att det är kul, har man inte kul så funkar ju ingenting.

MED RISK FÖR ATT FÖRSTÖRA STÄMNINGEN, MEN BARA FÖR ATT VI SKA FÖRSTÅR OSS PÅ DET HÄR LIVET NI FÅTT LEVA UNDER GANSKA MÅNGA ÅR MED SPÄNNANDE PROJEKT OCH GALNA UPPTÅG. FINNS DET NÅGON BAKSIDA? HUR UPPLEVS VARDAGEN?
BLIR DEN EXTRA GRÅ?

ERIK: Ledsen att göra dig besviken, när man kommer hem älskar man ju vardagen. Man längtar ju efter att få betala räkningar och hänga tvätt. Baksidan är att man kan upplevas som ganska tråkig privat eftersom man får utlopp för mycket äventyrslusta på jobbet.
MACKAN: Exakt det som Erik säger. Sen alla som kommer fram och har sett nåt av våra program, de vill ju veta mer om det och det. Så då får man berätta och återuppleva sakerna om och om igen. Har man stått på en flygplansvinge som flyger uppochner så har man. Vare sig det är vardag eller fest!

HAR NI NÅGOT TIPS OM MAN NU SKULLE HA FASTNAT I EN SÅDAN DÄR OND OND SPIRAL I VARDAGEN?

ERIK: Även om man vill ändra på precis allt i sitt liv så mås­te man börja någonstans. Ta en annan väg till jobbet, gå till en annan krog, gå på ett museum du inte tror ska vara intressant. Man ska nog inte förvänta sig att livet skall fyllas av spännande äventyr om man gör samma sak varje dag.
MACKAN: Ja, gör det där du alltid har dröm om. Vill du åka till Sydamerika och backpacka, gör det. Börja spara pengar, gör en moodboard, googla, gå in på reseforum. Det kanske inte blir någon resa p g a massor av olika orsaker, men mentalt har du redan börjat ett nytt äventyr, som leder till nästa, och till nästa. Det värsta som finns är bittra människor!

NI HAR EFTER MÅNGA ÅR AVSLUTAT SAMARBETET MED KANAL 6. VAD VÄNTAR HÄRNÄST? VAD VILL NI GÖRA?

ERIK: – Jag vill göra fräsch underhållning!
MACKAN: Haha, jag också! Tyvärr är ju TV­branschen lite på dekis, allt sker ju på andra plattformar nu. Så det gäller att tänka fritt. Jag är alltid öppen 8 cm för alla förslag!

I MININÖJET KOMMER MAN KUNNA TA DEL AV FANTASTISKA LIVSHISTORIER FRÅN TAXICHAUFFÖRER FRÅN ALLA VÄRLDENS HÖRN, FRÅN ALLA SORTERS OLIKA BAKGRUNDER. HAR NI NÅGON ANEKDOT “À LA BACK SEAT CONFESSION” FRÅN NÅGON AV ERA TAXIRESOR ELLER KANSKE MER PRIVATCHAUFFÖRER I ERT FALL?

ERIK: – Jag lyckades åka med samma taxichaufför, samma sträcka med 15 års mellanrum. Det roliga var att han kom ihåg mig också. Det var i Krakow i Polen. På vår första tur var jag 16 år nästa gång 31.
MACKAN: Vi hade en chaffis i Peru som var lite galen… Han tittade hellre på oss, som satt bakom honom, än på vägen! Han tankade också vår fina minibuss med diesel. Det var en bensinare. Där förlorade vi en dag på resan… Sen har ju jag åkt bil med Erik, det är inget för svaga nerver!

FINNS DET NÅGOT SOM DU MACKAN SKULLE VILJA FRÅGA ERIK SOM DU ALDRIG RIKTIGT VÅGAT FRÅGA TIDIGARE?

MACKAN: Nä, jag vågar fråga allt. Det är svaren jag är rädd för.

OCH DU ERIK?

ERIK:­ Varför köper du så dyra bilar som du sen inte har råd att köra med eftersom du är rädd att dom ska minska i värde?
MACKAN: Man lever bara en gång, då ska man man testa olika bilar! Har jag dem för länge så får jag ju bara köpa sämre och sämre bilar. Snart har jag en lika dålig bil som du!

OM JA SÄGER 140 140…VAD SÄGER NI DÅ?

MACKAN: Ja, vad ska vi säga? Det är normalpulsen på en medelfräsch Zebra? Lisebergskaninens vilopuls?

Text: Henrik Nikkilä Saxin – Bild: Lars Jonsson

Previous post

BEE KÖK & BAR

Next post

Gör upp en eld!