Home»Profiler»Sidsel möter Sissel – Nordens Ariel

Sidsel möter Sissel – Nordens Ariel

2
Shares
Pinterest Google+

Hon är aktuell med den nya turnén Sissels jul som har premiär i Göteborg den 22 november och avslutning i Reykjavik 20 december. Innan tomteluvan åker på fick Mininöjet en pratstund med den norska riddaren för att höra mer om kommande konserter och pinsamma minnen.

Vi träffar Sissel Kyrkjebø över en kopp kaffe på Elite Plaza. Hon tycker det känns kul att inviga turnén i Göteborg, och har uppträtt här många gånger tidigare.

– Att komma hit känns som att komma hem. Jag har många vänner här, och gillar göteborgarna; det är en varm publik som alltid är välkomnande. Jag har också alltid tyckt bra om att uppträda i just Lisebergshallen då man har publiken nära inpå.

Intresset för musik startade tidigt. Redan som mycket liten sjöng hon för glatta livet. Det första framträdandet i TV kom 1983, och efter det har karriären rullat på.

– Jag kommer från en familj som älskar musik. Det var alltid musik hemma. Mina bröder lyssnade på pop och rock, mina föräldrar gillade mer countrymusik och artister som Frank Sinatra. Av misstag råkade de köpa ett gäng LP-skivor med klassisk musik; dem lyssnade jag på så fort jag fick tillfälle. Jag tyckte det var så vackert!

FRÅN BARNKÖR TILL EGET ALBUM
Tack vare familjens stora och blandade musikintresse föll det sig naturligt för Sissel att sjunga. Hennes mamma upptäckte intresset, och redan som treåring fick Sissel börja sjunga i en barnkör i kyrkan. Egentligen skulle man vara fem år, men hon var så lång för sin ålder att det gick utmärkt att smyga sig in.

– Jag har alltid fått mycket stöd hemifrån att göra det jag ville. Mamma såg tidigt mitt intresse och efter den första barnkören följde fler körer, uppträdanden, den där medverkan på Halvsju i TV, tills jag en dag blev erbjuden att sjunga klassiska norska visor i pausen på Eurovision Song Contest då tävlingen ägde rum i Bergen.

Då var Sissel 16 år gammal. Och kort därpå släpptes hennes självtitulerade debutalbum. Att göra karriär på Norges då enda TV-kanal och samtidigt plugga ekonomi låter som en tuff ekvation, men hon var fast besluten att gå klart skolan, och ta till sig inputs från annat än musikvärlden.

– Det hände så snabbt allting. Men det var viktigt för mig att fortsätta fokusera på skolan. Den blev som en fristad för mig; där var jag som alla andra. Jag studerade ekonomi för att inte drunkna i musik. Jag var nog rädd att tappa intresset om det blev för mycket av det goda. Samtidigt var det viktigt att inspireras av något annat, få inputs från folk med andra intressen. Dock hade jag flera klasskamrater som höll på med musik, och det fanns alltid någon som spelade gitarr under rasten, så kärleken bestod. Men det där med inputs från flera håll är fortsatt viktigt; det håller jag fast vid.

RIDDAREN SISSEL
När folk gjort bra ifrån sig är det inte helt ovanligt att tilldelas någon form av pris i form av en guldfärgad statyett, en medalj eller kanske ett diplom. Sissel blev utnämnd till riddare. Av Norges konung. Dessutom helt utan att ha behövt slåss mot en drake. Vi kommer med största sannolikhet inte heller få se henne i GoT framöver. Men en medverkan i Frost hade kanske suttit bättre – hon är ju inte helt främmande för Disneyprinsessor.

Faktum är att hon gett röst till Ariel på både norska, svenska och danska. Dock ”bara” med sång på den sistnämnda då det där med danska språket inte alltid är helt begripligt…

– Det är faktiskt lättare att sjunga än att prata om man inte är flytande på ett språk. Då har man en given melodi att förhålla sig till, och den melodin, eller kanske brist därav som infaller när man talar blir mindre viktig.

FAIR ENOUGH. MAN KAN INTE VARA BRA PÅ ALLT.
Sissel är dock bra på mycket. I en karriär som kickades igång då hon var tre år gammal har det hunnit hända en hel del. Många album har det blivit. Många fina utmärkelser. Vad har varit bäst?

– Det är hemskt svårt att svara på, men ett mycket fint minne är när jag uppträdde under OS i Lillehammer 1994. Det var sådan otrolig värme som kom emot oss på scenen trots att det var 20 minusgrader ute. Vi var alla klädda i vitt, publiken också. Och plötsligt började det snöa! Det var faktiskt som om Disney hade regisserat det hela. Otroligt vackert.

GLÖMDE TEXTEN TILL NATIONALSÅNGEN
Vi frågar om det värsta minnet och hon berättar om ett pinsamt tillfälle då hon skulle sjunga amerikanska nationalsången med en filmkamera upptryckt i ansiktet. Halvvägs genom låten glömde hon bort texten. Hon blir visserligen fortfarande insläppt i landet men tvivlar på att hon får förfrågan om att sjunga just nationalsången igen.

– Men samtidigt får man komma ihåg att det är mänskligt. Det kan ske när som helst, och för min del speciellt när det är ett uppträdande som verkligen betyder något. Numera har jag med mig texten inför de gånger jag verkligen inte får glömma bort den. Jag lägger hela min själ i musiken så jag har lärt mig en del trix för att slippa hamna i samma situation igen.

Som när hon skulle sjunga Til ungdommen på minnesceremonin efter terrorattentatet på Utøya. Då hade hon med sig texten för att situationen var tuff och känsloladdad.

– Jag minns att jag gjorde en rörelse med handen när jag sjöng, varpå hela publiken ställde sig upp. Då var jag glad att jag hade texten med mig, för det var jag inte beredd på. Det är också en stark upplevelse i min karriär.

JULKONSERT MED FLERA ASPEKTER
Många julturnéer har det blivit genom åren. Sissels jul ska sprida en stämning som hon anser hör ihop med högtiden. En ljuspunkt mitt i den mörka tiden. Många umgås med familj och vänner, samtidigt som det för många andra är en svår tid. Det finns sorg i julen också. Kanske saknar man någon runt middagsbordet. Det finns många aspekter, en dramaturgi som är viktiga att lyfta fram.

– För att göra det på bästa sätt har jag med mig tre fantastiska sångare från London, band från Norge och en man på keyboard från Los Angeles. Han tackande nej till Eric Clapton för att turnera med mig. Vi är ett väldigt bra gäng som funkar bra ihop. Teamwork är viktigt; att vi kan ha kul tillsammans och dela det med vår publik.

TEXT: SIDSEL LÖYCHE BILD: TOM KOLSTAD / HENRIK NIKKILÄ SAXIN

Previous post

Ditt gamla silverskrot kan vara värt pengar

Next post

IQ testar Restaurang Brasa